VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Egentid.

Idag blev inget som jag planerat. Kände när jag vaknade att jag behövde egentid och bokade därför om det som var planerat under dagen. Och behöll enbart kvällens två husvisningar som jag och Roberto hade inplanerat.

Istället åkte jag hem till My, pratade, fikade och hjälpte henne lite i tvättstugan hahaha. Så otroligt skönt att prata ikapp lite och bara träffas och vara. I mjukiskläder och osminkade👍🏽 Vi struntade till och med att ta bilder hahaha, vilket bevisar hur viktigt det var för oss båda att bara få vara och ge varandra vår odelade uppmärksamhet.

Nu är jag hemma igen efter visningarna och ska titta på Biggest Loser VIP där jag gör ett gästframträdande ⭐️💪🏽❤️ Men först ska jag lägga mig i ett varmt skönt skumbad. Sedan efter BL VIP så ska jag krypa ner i min renbäddade säng OBS!!!!!! Det var visst inställt idag eftersom Idrottsgalan går av stapeln ikväll. Så jag får titta nästa vecka istället 😂 Så nu är det bara att lägga sig och bara njuta av tystnad och läsa en bra bok.

Kram Anna.

Kommentera

Annons

Vilken fin Söndag🍃🌸

Måste bara rikta ett stort TACK till Dröse & Norberg – Robert Dröse & Anna Norberg, för en fantastiskt fin familjemusikal Djungelboken idag 🌴🐒🍌 på Stockholm Waterfront. Viken otroligt påkostad och välproducerad produktion. Fantastiska kostymer, mask, musik, skådespelare, ljudet, scenografin och ljuset var helt fantastiskt bra! Så roligt att se två riktiga eldsjälar som satsar så mycket, för att underhålla familjer med så hög kvalité på produktionerna som Anna & Robert gör. Vi satt längst fram & såg de fantastiska detaljerna i kostymerna och skådespelarna som hade supercoola linser👌🏽

Sedan åkte vi hem till våra goda vänner Alban & Kin, för att fira deras yngsta dotter Julia som fyllde 10 år i fredags. Det blev middag, lite tårta, frågesport om Julia & alla gästerna som tävlade delades i 5 grupper / och gruppen jag var i Grupp nr.2 tillsammans med Jonas, Roberto, Oliver & Terese – Vann⭐️😂⭐️

Härligt att träffa sina goda vänner och prata ikapp om livet lite. Vi alla jobbar och har fullt upp. Och vi fick en jättefin eftermiddag och kväll tillsammans.

Extra fint att få krama om My ( Martens ) lite extra, som haft några tuffa veckor med sin bonuspappa som hastigt drabbades utav en svår stroke. Men som mirakulöst återhämtat sig väl trots omständigheterna 🙏🏼 Och eftersom jag visste att My skulle komma, så köpte jag med lite blommor och god choklad till My och så fick vi en fin stund på tu man hand. Där jag sa till henne, att inte glömma sig själv heller. Det är viktigt med balans, för att orka hålla upp . Vi ska försöka ses igen i veckan som kommer och bara mysa lite.

Och SJÄLVKLART firade vi älskade Roberto idag på morgonen, med lite frukost & present på Farsdag – TACK för att du finns. Du är väldens bästa Pappa och make. Och vi alla älskar dig innerligt❤️

Vi hörs igen imorgon.

Stor kram Anna.

Kommentera (2)

Annons

Husletande 🏡🏘🏠

Att leta hus är kul!!! Och vi har verkligen upptäckt Stor Stockholm på ett helt nytt sätt. Och även fina områden strax utanför Stockholm. Vilka mysiga och vackra kommuner det finns. Därför är vi extra glada och stolta faktiskt att vi inte har några skygglappar på och att vi har bestämt oss för att inte låsa fast oss vid någon specifik kommun. Det gjorde vi nämligen när vi för många många år sedan pratade hus, och då kom vi ingen vart hahaha. Så går det när man begränsar sig och inte vågar gå utanför sina trygga zoner. Men vi gör sällan om ett misstag, så nu ser vi enbart möjligheter och är öppna för hela marknaden. Och då blir möjligheterna genast lite bättre.

Och det här med att vi flyttar….det har endast och göra med att vi har så länge vi kan minnas, i cirka 19 år faktiskt. Så har vi pratat om att vi skulle vilja pröva på att bo i hus. Och den drömmen och känslan har aldrig lämnat oss. Så när Roberto bestämde sig för att sälja bostadsrätten i år, så var det för att han kände att nu var det dags att följa våra hjärtan och vår dröm!

Ska vi kasta bort fler år på att drömma? Nej, självklart inte! Man måste följa sin övertygelse och våga prova något nytt. Så nu kastar vi oss ut i villadjungeln och letar lite här och där, vitt och brett. Och vad mycket fina hus vi ser.

Men, vi är ute efter något mer….fint är en sak. Att få en känsla när man kör fram till ett hus och känslan man får där inne. Det är något helt annat. För fint, kan man göra ett hus på hur många olika sätt som helst. Det känner jag många som gjort och gör. Herregud vissa har ju det som hobby hahaha. Och det kanske vi också får….det vet man aldrig! Så när folk frågar oss ( eller mest mig märkligt nog ) vad vi är ute efter? Så blir svaret inte, en Herrgård, en toppmodern villa eller att det måste vara på 450 kvadratmeter med 12 rum, för det är inte vi i behov utav.

Vi vill KÄNNA något, och få det som matchar våra behov varken mer eller mindre egentligen. Och något som inte är i totalt renoveringsbehov från grund till tak redan från start. Fast gärna ett äldre renoverat hus med karaktär, känsla och en historia…..ett ställe som kan utvecklas med oss som familj. Och som har potential att verkligen bli personligt för vår familj i framtiden – låter inte det helt fantastiskt? 😊

Jag kan faktiskt avslöja något som är extremt viktigt dock med husletandet, Och det är att det kommer då INTE bli ett hus UTAN garage!!!! För det om något, har min älskade man Roberto verkligen ( jag menar veeeeerkligen ) drömt om så länge jag kan minnas utav våra snart 21 år tillsammans. Ett garage 😂 och det är ju självklart att han ska få sitt garage. Och tänk…..när vi flyttar, så kommer vi ha firat 21 år tillsammans, och vår gemensamma dröm om ett litet mysigt, personligt och eget hus. Kommer ha slagit in och blivit sann😍 Det känns helt overkligt just nu!!! Men vi vet att det kommer ske.

Så därför fortsätter husletandet även idag och imorgon då vi har visningar att gå på.

Men senare idag ( söndag ) så ska vi gå på Galapremiär på en Barn Musikal på Stockhom Waterfront ” Djungelboken ” och efter det, ska vi direkt hem till våra vänner för att fira deras dotters födelsedag. Så vi har att göra 🤗

Önskar dig också en skön söndag. Och hoppas starten på den nya veckan imorgon blir riktigt bra!

Stor kram Anna.

Kommentera (8)

Annons

Äntligen fredag🍁🍂🍁

Hej! idag gick jag som vanligt upp tidigt kl.05.20 men inte för att gå på PW. Istället var det utvecklingssamtal för Vanessa på hennes skola, redan kl.07.00 allt gick riktigt bra och vi är otroligt stolta och glada för Vanessas skull.

Efter skolmötet så körde vi Roberto till jobbet. Och direkt efter det åkte jag och Vanessa och storhandlade för helgen på Ica Maxi i Nacka.

Sedan åkte vi hem och jag lagade en god och nyttig lunch, eftersom vi inte hade ätit någon frukost.

Efter det åkte vi till Mall Of Scandinavia så att Vanessa fick köpa några saker som hon behövde. När vi var åter hemma, så satte jag igång med att förbereda för middagen direkt. Jag blev inspirerad utav morgonens mattips på tv. Fast valde att göra på mitt sätt och bytte ut vissa ingredienser och la till egna efter vår smak. Samt att jag valde att smaksätta lite mer på eget bevåg. Och det blev en riktigt lyckad middag, som familjen verkligen uppskattade. Så detta receptet kommer sparas och förmodligen kommer jag utveckla det ytterligare nästa gång.

Här får ni receptet utifrån hur jag lagade denna rätt.

Biffwok på Annas vis😋

1 Kg. Entrecôte i hel bit

2-3 klyftor vitlök

1 färsk chili

1-2 morötter

6-8 salladslökar

2 burkar vattenkastanjer

2 st Pak choi

neutral matolja till stekning

Såsen.

5 msk japansk soja

2 msk Balsamvinäger eller svart

Risvinäger.

2-3 msk strösocker

5 msk ostronsås

1-2 tsk chili flakes beroende på styrkan man vill ha.

5-6 tsk Arrowrot eller majsstärkelse

3-4 dl vatten

1. Skiva Entrecôte i tunna strimlor, se till att skära tvärs över köttfibrerna,annars kan köttet bli segt.

Stek sedan köttet i en riktigt het stekpanna/wok i 1 matsked olja tills köttet har fått fin färg. Detta tar 3-4 minuter. Lägg sedan köttet åt sidan.

2. 2. Skala sedan och finhacka vitlöken.

3. 3.Strimla moroten och chilin i tunna tändsticksstavar.

glöm inte att kärna ur chilin också. Skär sedan salladslöken i 2-3 cm stora bitar.

Hetta upp stekpannan eller woken ordentligt igen så den är riktigt het. Häll i mer olja och fräs sedan vitlöken och chilin i ca 15 sekunder och fortsätt med att tillsätta chiliflakesen.

4. 4. Tillsätt moroten, vattenkastanjerna och salladslöken och fräs allt i 3-5 minuter. Lägg sedan i köttet, häll på såsen och värm allt tillsammans i 3 minuter.

5. 5. Och sist av allt blandar man ner den skivade Pak choien och låter den bara värmas upp i 1 minut.

Klart att serveras med ris efter egen smak.

Men jag rekommenderar Jasminris eller Basmatiris.

Smaklig måltid!

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Avslutningsvis vill jag bara uttrycka min omtanke och mina djupaste kondoleanser till lilla Dantes familj och närmaste anhöriga. Så oerhört tragiskt att han inte återfanns vid liv 😔😢😔 Inga ord kan skänka tröst i denna hjärtskärande tragedin. Men vilken fin uppslutning det varit utav människor som sökt dygnet runt efter Dante sedan han försvann i tisdagseftermiddag, tillsammans med Polisen och alla andra inblandade utöver Missing People – Förstår att Falkenberg är i stor sorg. Den sorgen delar och känner vi nog alla i hela Sverige idag. Vila i frid lilla Dante🌹🍃

Kram Anna.

Kommentera (14)

Annons

Planerings Torsdag.

Idag har jag planerat för årets sista veckor. Så det har blivit många samtal, mail och anteckningar. Tänk att 2018 snart är över…

Det har varit ett speciellt år, med tid för mycket eftertanke och många beslut som har handlat om att få en inre ro och bra, eller åtminstone bättre balans. Det har och är inte helt lätt, men jag har verkligen kämpat. För jag är hård emot mig själv och ibland känns det som att jag själv är min egna värsta fiende. Det är ju just därför som jag extremt sällan tar till mig utav främlingars elakheter. För ingen kan ” trycka ner ” mig lika hårt som jag själv gör när jag inte är i balans och lägger den sidan till. Sedan är dom människor som är uppmuntrande, positiva, snälla och inkännande, alltid i majoritet 💞 Tack för det!!!

Det är många erfarenheter, tankar och känslor jag inte känner mig redo att dela med mig utav, och mycket som jag personligen behövt gå igenom det här året, saker som handlar om mig som gör väldigt ont. Och jag vet inte om jag någonsin kommer berätta…det som hänt mig.

Jag skulle vilja, för sådan är jag som person. Anna för 2 år sedan hade berättat det mesta för länge sedan. Och jag vet att många kvinnor med mig har råkat ut för samma. Men även jag har ett hjärta och en själ, jag blir också ledsen och sårad av saker som man ofrivilligt tvingas gå igenom. Och när jag öppnar upp…så känns det ibland som om en liten skara, i jämförelse med alla goa vänliga själar som faktiskt tar sig tiden och visar något som är genuint. Bara älskar att ta sin chans att strö salt i öppna sår och hugga med sina ord. Även om många skulle kunna relatera. Så det som jag personligen gått genom detta året, väljer jag att hålla inom mig. Och jag skulle aldrig ens önska någon annan människa att behöva genomlida samma som jag gjort, någonsin – inte en enda människa! Men tyvärr händer det.

Belastar inte ens min egna familj med det smärtsammaste tankarna och känslorna…det tar jag själv. Klart min familj vet, men jag tar det istället med min kurator, som lyssnar, tar in och kommer med lugna och trygga råd om hur jag tar mig vidare och igenom den smärtan jag gått igenom och bär på.

Tror många skulle bli både förvånade och smått chokade om dom visste….eller tagit sig tiden till att fråga hur jag mår. Eller kanske inte, det spelar faktiskt mindre roll. För JAG vet, och det räcker för mig.

Jag har verkligen tagit och gett mig själv tiden till att reflektera för mig själv, i min takt. Men nu när jag skriver detta…så känns det som om jag kvävs. Adamsäpplet i halsen spränger, eller som någon påpekade, så har inte vi kvinnor något adamsäpple….. så jag får väl göra om och göra rätt och skriva struphuvudet. Struphuvudet spränger, jag får svårt att svälja och andningen blir tung – och hela bröstet krampar, det gör ont 😔

Gråter jag då? Nej, faktum är att det har blivit svårare för mig att gråta. Det är som om jag stänger av…och det gör smärtan inåt ännu värre. Dom enda gångerna jag gråtit de senaste månaderna har varit när jag är ensam och smärtan och sorgen slår till. Jag vet att jag är luddig nu och nån kommer med säkerhet hugga mot mig och säga – Varför säga något alls, om du inte tänker berätta vad det handlar om?

Jo, för att jag vet att jag pratar inte bara för mig själv när jag delar med mig på det här sättet. Det finns många som känner precis som jag gör just nu. Och bara det kan vara till stor tröst och lättnad att faktiskt höra om det och känna till. Och jag måste inte fläka ut allt. Det är en väldigt grov missuppfattning om mig faktiskt. Att jag saknar filter och integritet. Men det stämmer inte, jag har många filter och olika lager och ett djup som faktiskt har överraskat många, många gånger. Bara för att jag är öppen, högljudd, spontan, knasig, känslosam, frispråkig och inte en speciellt dömande person. Så betyder inte det att jag inte har gränser, för tro mig det har jag. Och dom är jäkligt tydliga för dom i min närhet och dom som känner mig.

Det enda jag vill är att läka, inifrån och ut. Frågan just nu är bara om det ens är möjligt. Så jag får jobba på och se tiden an, något annat allternativ finns inte. Tålamod är en dygd, och tålamod är nog den egenskap hos mig som är störst just nu – så känns det iallafall.

Tror att jag stannar här just nu. Ledsen om det blev tungt, deppigt och inte tydligt i sak vad jag genomlidit och fortsatt försöker att jobba mig ur. Men jag vill att min blogg ska reflektera hela mig. Och inte bara sådant som glittrar och är fint eller kul. Så det kommer bli höjder och dalar, glädje och sorg och allt där emellan.

Tack för att du tog dig tid att läsa. Var rädd om dig själv och de dina.

Kram Anna.

Kommentera (11)

För att få de senaste uppdateringarna