Hej!
HÀr har det varit full fart sedan jag och Roberto kom hem frÄn Spanien. Jag har framför allt tillbringat mest tid i Studion med Ylva och Linda Persson och jobbat pÄ med musiken. Jag mÄste sÀga att det Àr ett sant nöje att jobba med dom tvÄ hÀrliga systrarna.
Dom hĂ„ller tider och bokade dagar, dom Ă€r kreativa, kunniga, snabba men noggranna, driftiga och vĂ€ldigt roliga â€ïž  Vi kan prata om precis allt och bollar stĂ€ndigt idĂ©er med varandra, och vi drar Ă„t samma hĂ„ll. Dom slĂ€pper Ă€ven in mig i skrivandet av lĂ„tarna och det kĂ€nns sĂ„ förbannat fint mĂ„ste jag sĂ€ga.
Jag har ju skrivit musik tidigare nÀr jag gjorde mitt engelska album ANNA tillsammans med Ari Lehtonen som slÀpptes pÄ Dr.Records 1996 ( Albans skivbolag ) och det Àr nog dom enda mÀnnen jag jobbat med tidigare, som faktiskt uppmuntrade mig att skriva egen musik och det stödet kommer jag alltid att uppskatta. För det fick mig och inse, att man har sÄ mycket mer potential inom sig Àn vad man tror. Det man behöver Àr lite stöd och uppmuntran ibland för att vÄga öppna upp och pröva nya saker, som att skriva sjÀlv tex.
Detta gör Ă€ven Ylva och Linda, och det Ă€r sĂ„ kul att skapa och göra ny musik igen tillsammans med dom. Vad det blir och vad det leder till… det fĂ„r visa sig med tiden. Jag har ju inte slĂ€ppt nĂ„got nytt sedan 2016, och det beror pĂ„ mĂ„nga saker som vi inte behöver gĂ„ in pĂ„ nu.
Kontentan Ă€r iallafall att jag skyndar hellre fortsatt lĂ„ngsamt med saker och ting. Ăn att jag bara ska stressa och forcerar fram nĂ„got bara för att.  DET har mĂ„nga övertalat mig till tidigare, och det har sĂ€llan lett till nĂ„got genuint hĂ„llbart. Och sĂ„ fort det börjat komma in vatten i bĂ„ten, sĂ„ har jag fĂ„tt stĂ„ dĂ€r ensam och ösa vatten för mitt liv för att inte sjunka och gĂ„ under. SĂ„, med andra ord.
Nu vill jag göra valen sjÀlv, sÄ mycket som det gÄr. Visst mÄste man kompromissa och ta in andra med i vissa beslut och ÄtgÀrder.
Men pÄ det stora hela vill jag kunna kÀnna, att det Àr mitt val och mitt beslut, vad jag Àn gör framöver. PÄ sÄ sÀtt tror jag att det blir mycket enklare att acceptera om utgÄngen inte blir sÄ som man har  jobbat för eller hoppades pÄ. För visst Àr det sÄ att det Àr alltid enklare och stÄ för sina egna misstag och dÄliga beslut, Àn att behöva vara tvungen och stÄ för nÄgon annans eller?
DĂ€rför har jag, Ylva och Linda bestĂ€mt oss för att spara dom nya lĂ„tarna ett tag till och jobba fram flera. Och sĂ„ har vi nu istĂ€llet spelat in en ny version pĂ„ en lĂ„t som jag och Ari skrev tillsammans som heter Heaven, som vi kommer slĂ€ppa pĂ„ nytt inom en snar framtid đ Jag menar om man kĂ€nner att man redan har skapat musik som kĂ€nns sĂ„ himla rĂ€tt, men som man ocksĂ„ kĂ€nner inte fick en Ă€rlig chans nĂ€r den slĂ€pptes pĂ„ grund av mycket förutfattade meningar och rent utav fördomar faktiskt. Varför inte plocka fram dem igen damma av dem och göra dem i nya hĂ€rliga versioner?
Det Ă€r precis det vi har gjort och det kĂ€nns helt rĂ€tt för oss allihopa. Jag Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt glad att jag kan berĂ€tta att det finns en producent jag har velat jobba med i över 15 Ă„r đ Som jag verkligen tycker otroligt mycket om och beundrar. Jag har vĂ€ntat tĂ„lmodigt pĂ„ honom đ Men nu Ă€r det han som stĂ„r som Producent till min nya version av Heaven och han heter Dimitri Stassos. Han Ă€r en fantastisk person att vara nĂ€ra, och han har jobbat med sĂ„ mĂ„nga artister som jag beundrar och uppskattar bĂ„de Svenska och utlĂ€ndska. SĂ„ jag kunde inte vara gladare och mer tacksam, för att det klickade just nu. Ni vet, var sak har sin tid och plats och att vĂ€nta pĂ„ rĂ€tt tillfĂ€lle och vĂ„ga ha is i magen men ocksĂ„ tillförsikt att drömmar gĂ„r att infria. Bara man har tĂ„lamod och inte Ă€r desperat, sĂ„ landar man dĂ€r man ska förr eller senare.
Jag kommer sjĂ€lvklart att meddela bĂ„de hĂ€r och pĂ„ min Instagram, dĂ€r majoriteten av er ocksĂ„ redan följer mig  đ NĂR det blir release pĂ„ Spotify – DET kommer ni inte att missa!!!
Sen har det hĂ€nt lite saker hĂ€r hemma i CasaBlanca ocksĂ„ đ
Men det ska jag försöka blogga om redan imorgon OM jag hinner đ Tills vi hörs igen – var rĂ€dd om dig och mĂ„ bĂ€st đ€
KRAM Anna.
Kommentera (8)
DÄ var vÄr vecka i vackra Spanien med Vanessa över för den hÀr gÄngen, och vi har haft fullt upp. Shoppat lite nytt behövligt till Vanessa, packat allt frÄn hemmet i Spanien som hon ville ha med sig, vi har varit pÄ öppethus i Skolan och trÀffat alla lÀrarna och mÄnga av eleverna gamla samt nya och fÄtt Ànnu mer information om hur första tiden för ungdomarna kommer att se ut. Det kÀnns sÄ bra för Vanessa och oss förÀldrar nu nÀr vi varit hÀr ett par gÄnger och fÄtt lÀra kÀnna skolan och det nya omrÄdet hon ska bo i.
SÄ nu har vi lÀmnat över vÄr minsting Vanessa till hennes fantastiska Spanska vÀrdfamilj och hennes Svenska supergulliga nya vÀn Maja, som ocksÄ ska plugga och bo hos familjen i ett Är.
Och vi kunde inte haft mer tur! Skolan gjorde ett toppen val med att vÀlja den hÀr familjen till Vanessa och Maja, som Àven dom
kom bra överens till 110% sedan starten av deras kontakt. SÄ alla Àr överlyckliga och ser nu framemot ett riktigt givande,spÀnnande, utvecklande, roligt och upptÀckande Är med alla resor som skolan gör med alla elever runt om i Spanien.
PĂ„ fredagen Ă„kte vi hem till familjen pĂ„ en fika med de tvĂ„ första resvĂ€skorna och trĂ€ffade Maja ordentligt för första gĂ„ngen. Vi skulle stanna 2 timmar men det blev nĂ€stan 6, för vi har alltid sĂ„ trevligt tillsammans. Sedan pĂ„ lördagen var vi bjudna hem till familjen igen pĂ„ Valentinas 7 Ă„rskalas. Det blev massor med god mat, snacks, frukt och tĂ„rtor. Och vi fick trĂ€ffa Milas syster med make och barn samt ena brodern. Franciscos syster med make och deras 4 barn kom ocksĂ„, samt farmor och farfar i familjen. Vi pratade och skrattade, Maja kompade mig pĂ„ piano nĂ€r familjen ville att jag skulle sjunga lite đTACK för hjĂ€lpen fina Maja đvi hjĂ€lpte tjejerna att komma tillrĂ€tta i sina rum och berĂ€ttade vad dom gillar att Ă€ta och göra. Vi hade det fantastiskt trevligt. Sedan Ă„kte jag och Roberto hem till oss i Benalmadena med Vanessa igenâ€ïžÂ Vi gick och  Ät en mysig god middag, sedan vidare hem och tittade pĂ„ en film och bara myste tillsammans.
SÄ kom söndagen och pÄ morgonen packade Vanessa ned det sista frÄn sitt rum hÀr i Spanien. Efter det Ät vi
frukost tillsammans och gick ned och la oss vid poolen och solade och badade en stund. Det blev lite kÀnslosamt och vi pratade mycket om Äret som nu ligger framför Vanessa i Spanien.
Jag talade om för henne att vi Ă€r trots allt bara 4 timmar bort med flyg, och att hon alltid har oss i ryggen oavsett vad. Vi vill bara att hon ska njuta av allt nytt hon nu kommer att fĂ„ lĂ€ra sig och uppleva pĂ„ sĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt under sin tid i Spanien det hĂ€r kommande Ă„ret. SĂ„ ta vara pĂ„ den pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€ttâ€ïž
Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att hon fĂ„r tid i lugn och ro att acklimatisera sig till familjen, skolan och allt annat nytt nu. Hitta sina nya rutiner och verkligen tĂ€nka pĂ„ sig sjĂ€lv. SĂ„ bĂ„de jag och Roberto har svalt hĂ„rt mĂ„nga gĂ„nger och pratat pĂ„ sĂ„ positivt vi bara kan i stunden dĂ„ det börjat sjunka in att hon inte ska med oss hem till Sverige igen, och dĂ„ brĂ€nde det under ögonlocken kan vi sĂ€ga. Men vi har velat göra sĂ„ att överflyttningen ska bli sĂ„ lugn, skön och positiv som möjligt för Vanessa och hennes vĂ€rdfamilj â€ïžÂ
Men tids nog kommer vi Ă„ka ner till vĂ„r lĂ€genhet och Ă„ka och hĂ€lsa pĂ„ Vanessa och dom allihopa. Det kĂ€nns som att vi lyckades med det jag och RobertođđŒÂ Och i Mila och Francisco och deras barn har vi funnit nya vĂ€nner för livet, det kĂ€nns sĂ„ fintâ€ïž
Jag och Roberto Àr sÄ stolta över den unga fina tjejen Vanessa redan utvecklats till. SÄ vi förstÄr redan nu hur mycket mer hon kommer att vÀxa och mogna under sin tid i sitt andra hemland som hon Àlskar sÄ djupt.
Men vi kommer sakna henne som sjutton. Att inte fĂ„ se hennes glittrande vackra ögon och det lĂ„nga rufsiga hĂ„ret pĂ„ mornarna nĂ€r hon kommer upp och kramas đ€det kommer kĂ€nnas tomtđ
Men Vanessa Ă€r sĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„ VĂRD detta och vi ska göra allt för att hon fĂ„r det finaste, roligaste och mest minnesrika Ă„ret i livet. Det Ă€r vĂ€rt varenda krona đ
Sen att hon sjĂ€lv varit fantastisk sedan i höstas 2018 nĂ€r hon fick sitt extrajobb. Med att sköta skolan och klara allt dĂ€r, samtidigt som hon jobbat pĂ„ sin lediga tid Ă€nda fram till de sista dagarna vi Ă„kte till Spanien och sparat precis alla pengarna. Ger en skön extra trygghet för henne personligenâïž
Hon började skolan igĂ„r den 2a september och ringde och var lyriskđ
Hon trodde först hon skulle hinna trĂ€ffa oss en extra sista gĂ„ng igĂ„r…
Men det förstod jag och Roberto att hon inte skulle đ SĂ„ vi sa vĂ„rt stora hejdĂ„ i Söndags efter middagen hos familjen. Och Ă€ven om tĂ„rarna rann och man fick lite svĂ„rt att andas.  SĂ„ sĂ„g vi pĂ„ varandra, skrattade och sa vi ses snart igen, tiden gĂ„r fort. Sedan tog hon Maja i handen och deras badvĂ€skor och gick till Playan för att möta upp fler andra kompisar för ett tidigt kvĂ€llsdopp.
Lev nu min vackra, modiga, kloka, varma, snĂ€lla, roliga, pĂ„litliga, knasiga, kĂ€rleksfulla, begĂ„vade och godhjĂ€rtade dotter â€ïžJag bĂ€r dig alltid i mitt hjĂ€rta.
Jag tÀnker pÄ dig flera gÄnger per dag, vi hörs pÄ FaceTime och telefon varje dag.
Och du ska minnas att jag stĂ„r kvar och möter dig nĂ€r du kommer hem igen. Jag kommer aldrig lĂ€mna dig och du vet att du kan prata med mig och övriga familjen om precis ALLT! SĂ„ du Ă€r aldrig utan din familj, vĂ„r trygghet och vĂ„r kĂ€rlek och omtanke har du alltid vart du Ă€n befinner digđ„°
Vanessa Lucia Susanne Toledano Bookâ€ïžJag Ă€lskar dig nu och för alltid.
Puss Mammađ ps. visar lite bilder ocksĂ„!Kommentera (19)
Hej igen fina!!! Jag vet att det gĂ„r alldeles för lĂ„ng tid mellan mina blogginlĂ€gg đ SĂ„, just dĂ€rför vill jag tacka dig extra mycket, dĂ„ jag fĂ„r info om att statistiken pĂ„ bloggen Ă€r hög och gör att jag fortsatt ligger topp tre pĂ„ Bloggportalens topplista – inte illa đ  TACK FĂR DETđ€
Men faktum Ă€r att den senaste tiden hemma i Sverige har bestĂ„tt av mycket tid tillsammans med familjen som varit prio 1 av förklarliga skĂ€l, fix inför Vanessa utbytesĂ„r hĂ€r i Spanien, middagar och fikastunder med goda vĂ€nner, födelsedagsparty för Alban, egentid med barnen, hĂ€ngt med grannarna, umgĂ„tts med svĂ€rfar / farfar för att han ska fĂ„ ta farvĂ€l av sitt minsta barnbarn för en lĂ€ngre tid â€ïž och sĂ„ klart lite jobb ocksĂ„ đđ đ Och pĂ„ det, Ă€ven lite röda mattan mingel đđđ Med bla. PremiĂ€ren av TOY STORY 4 dĂ€r jag Ă„terigen gör rösten till hĂ€rliga Jessie đ„° Â DĂ€rför har jag, som du nu sĂ€kert förstĂ„r inte haft tid att skriva till dig sĂ„ mycket som jag hade önskat.
Nu befinner jag mig i varma vackra Spanien igen, för nĂ„gra sista ljuvliga dagar med vĂ„r minsting â€ïž och för att sedan lĂ€mna över Vanessa till hennes hĂ€rliga spanska vĂ€rdfamilj.
DET kommer kĂ€nnas i hjĂ€rtatđâ€ïž
Men det som bÄde jag och Roberto försöker att tÀnka pÄ, och pÄminna oss om. Det Àr det faktumet att det hÀr har varit Vanessa stora dröm sedan hon var liten flicka.
Och NU stĂ„r hon hĂ€rđȘđžđȘđœâïžđđœđ„°â€ïž Redo att stĂ„ pĂ„ egna ben, pröva sina vingar, plugga vidare mot sina mĂ„l, trĂ€ffa fler vĂ€nner, lĂ€ra sig mer om sitt ursprung och sitt andra hemlands traditioner och kulturen, samt stĂ€rka sitt andra modersmĂ„l Spanskan – Vanessa Ă€r jĂ€tteduktig pĂ„ spanska och kommer klara sig utmĂ€rkt. Men hon vill precis som jag, lĂ€ra sig att kunna prata mer grammatiskt korrekt. Det kommer nog ett Ă„r i Spanien hos spanska vĂ€rdfamiljen hjĂ€lpa henne med đđœđâ€ïž
Jag och Roberto flög ner lite tidigare igĂ„r för att kunna öppna upp lĂ€genheten och handla lite mat dĂ„ just den tidiga flighten 11.50 var fullbokad. SĂ„ Vanessa flög ner senare igĂ„r 19.25 med lite försening…och kom till Spanien vid midnatt. Det betydde dock mycket för henne, att fĂ„ egen tid med sina Ă€ldre syskon hemma i fina Casa Blanca som hon nu lĂ€mnar. Men nu kunde dom Ă€ldre syskonen fĂ„ rĂ„ om henne sĂ„ dĂ€r lite extra â€ïž Plus att Vanessas BĂSTA barndomsvĂ€n Amber kom över dagen innan pĂ„ middag och sov över. Felicia lagade god lunch till dom, hjĂ€lpte till och fixa Vanessas hĂ„r och sedan körde vĂ„r fina granne Tina dom allihopa till Arlanda för att ta adjö. Det var för övrigt Tinas andra vĂ€nda för gĂ„rdagen till Arlanda. Eftersom hon var sĂ„ jĂ€kla gullig och körde mig och Roberto ocksĂ„ redan kl.10 – TACK BĂSTA finaste Tina đđđŒ
Men faktum Ă€r ju ocksĂ„ att det blev en bra övning för Vanessa att flyga sjĂ€lv för första gĂ„ngen utomlands. Och hon klarade sig sĂ„klart utmĂ€rkt, det svĂ„raste var istĂ€llet och ta adjö av sina syskon pĂ„ Arlandađâ€ïžđâ€ïž Men dom bĂ„da Ă€ldre Ă€r sĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„ stolta över sin lillasyster och dom UNNAR Vanessa detta frĂ„n djupet av sina hjĂ€rtan.
Dom bĂ„da gjorde personliga saker till Vanessa som hon kan ta med sig bĂ„de fysiskt, mentalt och i hjĂ€rtat under sin tid i Spanien đȘđž â€ïž Det vĂ€rmer i mammahjĂ€rtat att se deras fina syskonkĂ€rlek genom allt i livet, för det Ă€r inte alltid nĂ„got som Ă€r givet och sjĂ€lvklartđđŒ
Flygresan gick jĂ€ttebra och Kl.00.30 kom Vanessa ut genom tullen med den sista resvĂ€skan pĂ„ MĂĄlagas flygplats, dĂ€r jag och Roberto sjĂ€lvklart stod och vĂ€ntade pĂ„ henne ( dom andra 2 resvĂ€skorna tog vi med oss đ ) plus att hon kommer ta med sig massa privata saker hĂ€r hemifrĂ„n vĂ„r lĂ€genhet i Spanien med âșïž Lite handdukar, sĂ€ngklĂ€der, ljuslyktor mm.  SĂ„ har hon sina och vĂ„ra saker bĂ„de frĂ„n Sverige och Spanien â€ïžâ€ïžâ€ïž
Jag kommer sjÀlvklart skriva mer om vad vi gör hÀr nere, men just nu sÄ sÀtter jag punkt. Solen skiner det Àr en varm och underbar dag hÀr i Spanien, Roberto Àr och fixar massa praktiska saker, sÄ han ville att jag och Vanessa skulle gÄ i förvÀg ner till playan för att sola och bada lite tillsammans sÄ kommer han och gör oss sÀllskap sÄ fort han Àr klar.
Ta hand om dig och hoppas du med njuter av stunden och allt fint som finns i livet đđŒâ€ïžđ€
STOR kram
Anna.
Nu Ă€r jag tillbaka đ
Tiden gÄr verkligen alldeles för fort nÀr man har det bra. VÄr hÀrliga mÄnad i Spanien tog slut i Onsdags och vi Àr nu Äter i Sverige.
Det var underbart att komma hem till vackra Odensala, med all sin grönska och alla vackra hĂ€star igen. Och huset, vĂ„rt fina lilla Casa Blanca đ och att se Felicia igen â€ïžđđŒâ€ïž Ăven om jag och övriga familjen redan saknar solen, hettan, havet och stranden.
SĂ„ kan jag inte annat Ă€n att konstatera, att man Ă€r jĂ€kligt lyckligt lottad iallafall. JAG Ă€r lyckligt lottad pĂ„ sĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Och man har sĂ„ mycket fint att vĂ„rda och ta hand om, annars Ă€r det ju sĂ„ vĂ€ldigt lĂ€tt att vara negativ, se problemen ( som finns för oss alla ) det jobbiga i livet och vi mĂ€nniskor tenderar ocksĂ„ lite för mycket Ă„t att prata om sĂ„dant vi INTE gillar eller Ă€r nöjda med, istĂ€llet för att lĂ€gga mer energi pĂ„ det som faktiskt Ă€r positivt – ALLT man kan, ska och bör vara tacksam för. JAG Ă€r inte utan skuld pĂ„ den fronten, sĂ„ misstolka och hoppa nu inte pĂ„ mig đ Jag har ocksĂ„ haft lĂ„nga perioder dĂ„ jag varit negativ och missnöjd, haft Ă„sikter om mycket och mĂ„nga ( har dock aldrig gĂ„tt till nĂ„gra personangrepp eller skrivit biblar om det âșïž ) men ni fattar….varit negativ och kanske inte spridit det bĂ€sta energierna varken för mig sjĂ€lv eller andra.
MEN…faktum Ă€r att sedan 1 Ă„r tillbaka precis nĂ€r vi kom hem frĂ„n vĂ„rt andra boende i Spanien precis som nu, sĂ„ hade det hĂ€nt nĂ„got inom mig. MĂ„nga av er vet att jag tog en nĂ€stan 2 mĂ„nader lĂ„ng TIMEOUT  frĂ„n socialamedier dĂ„ jag var i Spanien den sommaren, och den gjorde gott. Det var mĂ„nga polletter som föll ned och jag kom till nĂ„gra nya personliga insikter under den tiden. Insikter speciellt dem om sig sjĂ€lv, Ă€r ocksĂ„ dem bĂ€sta â€ïžâ€ïžâ€ïž Ibland….ja ganska ofta gör dom ocksĂ„ ondast. Men dom stĂ€rker en och man vĂ€xer, om Ă€n sĂ„ lite sĂ„ lite. SĂ„ vĂ€xer man.
Och nÄgot av det viktigaste jag fortfarande bÀr med mig frÄn den perioden Àr alltsÄ mitt tÀnk, mitt val att bli och vara Àn mer positiv, glad, nöjd och tacksam för MITT LIV.
Jag Àr glad att jag Àr jag, att jag har det jag har och har dom mÀnniskorna jag har runt mig och att dom finns hÀr för mig. Saker och ting handlar ju trots allt inte om kvantitet, utan om kvalité hÄller du inte med?
SĂ„ kĂ€nner iallafall jag, och jag tĂ€nker inte stĂ€lla mig i en flock igen bara för att jag Ă€r rĂ€dd att stĂ„ ensam. För jag Ă€r inte rĂ€dd. Jag har varit med i flocken förr och jag har varit rĂ€dd. Men jag Ă€r inte en del i den flocken lĂ€ngre och det Ă€r mitt val ingen annans. Nu vet jag att nĂ„n som Ă€r hĂ€r inne och lĂ€ser trots sin avsky för mig ( jĂ€vligt mĂ€rkligt beteende ) tĂ€nker YEEE RIGHT đ€Šđ»ââïž och skrattar för sig sjĂ€lv.
Men jag bjuder pĂ„ det, för det Ă€r min sanning och den kan ingen ta ifrĂ„n mig. Som det gamla ordsprĂ„ket sĂ„ klokt sĂ€ger – Var och en blir salig pĂ„ sin tro.
Och jag tror inte bara, jag vet. Jag vet allt om mitt liv. Vet jag allt om andras liv? Nej, sÄklart inte. Jag Àr inte nÄgon tankelÀsare och följaktligen vet jag inte allt, inte ens om min man, mina barn, mina vÀnner, min övriga familj, grannar, kollegor. Men jag vet det dom anförtror och det dom vill dela med sig av till mig, ibland helt öppet inför andra med och ibland i största förtroende för mig och ingen annan. Och jag försöker alltid vara förstÄende, öppen, liberal och icke dömande Àven om jag Àr av annan Äsikt och det strider mot mina vÀrderingar eller min moral och etik. Men jag Àr alltid sann mot mÀnniskor pÄ ett sÄ mjukt och omtÀnksamt sÀtt jag bara kan. För jag försöker alltid tÀnka mig OM skon satt pÄ min fot, hur hade den dÄ kÀnts pÄ mig? Jag vill Àlska, respektera, hjÀlpa, stötta, trösta, ömma och finnas för alla mÀnniskor som kÀnner att respekt för vÄra olikheter Àr A och O. Och nu kÀnner jag att en Podd hade varit ett riktigt bra komplement till Bloggen, för hÀr blir det svÄrt att i text uttrycka mig sÄ att du inte lÀser in en massa egna tolkningar  och inte riktigt hÀnger med pÄ vad jag försöker fÄ fram.
Men det Ă€r ju ingen hemlighet att jag Ă€r en person som vissa av er har vĂ€ldigt mĂ„nga uppfattningar och Ă„sikter om, för att uttrycka mig milt. Och ni vill gĂ€rna att det ska framstĂ„ som att det Ă€r NI, som Ă€r i majoritet. UngefĂ€r lite sĂ„ som  SD försöker fĂ„ det till dom vĂ€nder ta mig fan ut och in pĂ„ ALLT för att deras propaganda ska framstĂ„ som sanningen, hela sanningen och inget annat Ă€n sanningen, för att fĂ„ en Ă€nnu större flock med fĂ„r med sig som brĂ€ker med precis lika högt som dom. Och lite sĂ„ Ă€r det i nĂ„gra av er och ert förfarande mot mig. Ni fĂ„ ( fast med flera olika mailadresser đ )  som Ă€r hĂ€r och lĂ€ser. Men de sjukaste Ă€r nog dem som faktiskt tjĂ€nar pengar pĂ„ dyngan och ordvrĂ€ngeriet đ Men jag ser det som att, det Àr ju jag som Ă€r den som bidrar till deras försörjning och DEM lyckas inte ens ge mig huvudvĂ€rk lĂ€ngre đđđ SĂ„ klart som fan att att det provocerar dem Ă€n mer, och dĂ„ blir det dom hĂ€r konstanta rabiesattackerna som kommer med jĂ€mna mellanrum. Men som jag nu skaffat mig ett lite bĂ€ttre vaccin emot đ Men misstolka inte det heller Ă€r du snĂ€ll…
för jag menar INTE att jag Ă€r immun mot smĂ€rta och sorg, att jag inte blir ledsen. Men en sak har förĂ€ndrats lite, och det Ă€r att jag grĂ„ter inte alls lika lĂ€tt eller ofta lĂ€ngre, och jag tar inte Ă„t mig. Och det beror pĂ„ mycket bearbetning frĂ„n MIN sida. Det som Ă€r svĂ„rast att greppa och det som upprör mest, det Ă€r det faktumet att, och det Ă€r nĂ„got som ocksĂ„ övergĂ„r  förstĂ„ndet. HUR EN ANNAN MĂNNISKA klarar av att hata, krĂ€nka, ta sig friheter att förtala, peka finger, tillrĂ€ttavisa, sprida rykten och Ă€ven krĂ€nka en annan mĂ€nniska oavsett vem det Ă€n Ă€r? Hur Ă€r man funtad dĂ„? Det Ă€r det, som gör mig förbannad och jĂ€vligt brydd emellanĂ„t. Och det vet jag att vilken sund och normal person som helst hĂ„ller med mig om. Problemet eller problemen om du vill, ligger nĂ€mligen i största grad inte hos mig. Utan det ligger i angriparens personlighet och egna livssituation mĂ„nga gĂ„nger Ă€r det ju faktiskt sĂ„ att man dömmer andra eller Ă„tminstone kĂ€nner andra efter sig sjĂ€lv đ Jag vet att det Ă€r sĂ„, för jag har tidigare varit likadan. Ingen mĂ€nniska Ă€r utan skuld, ingen mĂ€nniska Ă€r felfri, ingen mĂ€nniska gör allt rĂ€tt. ALLA gör misstag och fel, stora som smĂ„. Men, det mĂ„ste vĂ€l Ă€ndĂ„ bottna i att det Ă€r vad VI LĂR OSS av dom felen eller misstagen som Ă€r det viktiga? Att göra om och förhoppningsvis göra rĂ€tt dĂ„. För vissa mĂ€nniskor gĂ„r det pĂ„ första försöket,  för vissa krĂ€vs det flera gĂ„nger och JA, vissa mĂ€nniskor LĂR SIG ALDRIG!!! Dem Ă€r det nĂ„got annat med, det kan vi alla enas om. Men nu pratar jag om den största gruppen, majoriteten av oss dödliga. Vi alla andra rĂ€tt normala mĂ€nniskor som för det mesta Ă€r kĂ€rleksfulla, respektfulla, vĂ€nliga, arbetande, kĂ€mpande, rĂ€tt sunda och kloka mĂ€nniskor.
SĂ„ jag kommer försöka fortsĂ€tta att bibehĂ„lla min instĂ€llning och mitt tankesĂ€tt  –  att vara tacksam, glad och positiv för livet och allt underbart som det finns att uppleva och upptĂ€cka i livet. Sedan mĂ„ste jag naturligtvis ocksĂ„ hantera livets prövningar, svĂ„righeter, sorger och bekymmer för dom Ă€r och kommer jag sĂ„klart inte vara förskonad ifrĂ„n. Jag hoppas bara jag fĂ„r bibehĂ„lla min styrka och att jag inte tappar fotfĂ€stet som för nĂ„gra Ă„r sedan igen…dĂ„ jag faktiskt kĂ€nde att om jag inte hade haft min familj. SĂ„ hade livet inte vara vĂ€rt att fortsĂ€tta leva. Det Ă€r en kĂ€nsla som man inte önskar en enda mĂ€nniska.
För att mĂ„ sĂ„ bottenlöst dĂ„ligt, kĂ€nna den smĂ€rtan, rĂ€dslan, oron, förtvivlan och sorgen som jag kĂ€nde dĂ„ đ Det önskar jag inte ens den elakaste mĂ€nniskan som lĂ€ser min blogg just nu, och som i sin tur spyr sin galla över mig och mitt liv i tid och otid.
Kanske nĂ„got vĂ€rt att tĂ€nka pĂ„…
Kram Anna.
Kommentera (44)Hej fina lĂ€sare đ€
FörlĂ„t att jag bloggar sĂ„ sĂ€llan. Men till mitt försvar, sĂ„ Ă€r jag trots allt pĂ„ semesterâïžđđȘđžđŽ Och som ni sĂ€kert förstĂ„r, njuter jag av hĂ€rligare saker Ă€n att sitta inne vid en dator och skriva đ sorry!
Blogga ute i solen Ă€r ingen bra idĂ© heller, för man ser inget, och dĂ„ vet man aldrig vad man visar upp eller om man skriver fel đđđ SĂ„ ni fĂ„r hĂ„lla till godo med lite. Det Ă€r ju trots allt bĂ€ttre Ă€n inget alls đ
Den senaste veckan har vi trĂ€ffat flera vĂ€nner, tagit massage vid stranden, Ă„kt vattenskoter, varit ute och Ă€tit middagar, varit pĂ„ bio, ute och dansat samt shoppat đ Och sĂ„ har vi besökt Vanessas Spanska VĂ€rdfamilj, och det mötet var helt FANTASTISKT – vilken familj hon kommer fĂ„ bo hos đđœâïžđđŒâ€ïžđ„° Men allt detta tĂ€nkte jag skriva mer om i kommande inlĂ€gg, sĂ„ hĂ„ll utkik.
IgĂ„r var det dock söndag och dĂ„ Ă€r i princip allt stĂ€ngt hĂ€r i Spanien, och vi brukar bara ta det vĂ€ldigt lugnt pĂ„ söndagar, stĂ€da, tvĂ€tta och göra praktiska saker i hemmet. Fast det gjorde vi INTE igĂ„r đ
Nej, vi bestÀmde oss istÀllet för att Äka och hÀlsa pÄ min Àlskade vÀn My Martens och hennes hÀrliga kollega Jesper Muñoz  pÄ Mikes Gym Marbella, som ligger högt upp i bergen i vackra Mijas.
Jag sĂ€ger bara WOW VILKET STĂLLEâïžâïžâïžâïžâïž
Vi hade den stora turen att fĂ„ trĂ€ffa Mike personligen om sĂ„ bara för en liten stund, han behövde Ă„ka ivĂ€g med sin ena hund som var lite hĂ€ngig tyvĂ€rr. Och allt som har med djur, barn och Ă€ldre gĂ„r alltid i första handâ€ïž SĂ„ vi kramades och sa lycka till. Och sedan var vi i Myâs trygga hĂ€nder som visade oss runt i det ENORMA OMRĂ DET đ đ đ som ett fullblodsproffs vill jag tillĂ€gga đđœ Vi var uppe pĂ„ toppen och hĂ€lsade pĂ„ grisen Pepper – som var sjukt gullig đ
Vi gick en ordentlig runda runt den enorma banan, som Ă€ndĂ„ bara var 10% av den fullstĂ€ndiga banan som tar superproffsen 6 timmar att genomföra non stop đȘđœđȘđœđȘđœ Och jag kunde bara konstatera att jag förmodligen inte ens skulle klara den – PUNKT SLUT! đđ đđ đđ Men alla har olika mĂ„l och jag kan bara sĂ€ga att jag Ă€r otroligt imponerad av My som satsar sĂ„ helhjĂ€rtat pĂ„ PT yrket och investerar i sitt eget vĂ€lmĂ„ende. DET Ă€r nĂ„got jag som vĂ€n, blir vĂ€ldigt glad Ă„tâ€ïž Tycker dock att hon kan och bör bli Ă€nnu lite bĂ€ttre pĂ„ just det, tĂ€nka mer pĂ„ sig sjĂ€lv fullt ut đđŒ För fortfarande sĂ„ Ă€r My en sĂ„dan person som lite lite för mycket tĂ€nker pĂ„ andra, framför sig sjĂ€lv vilket Ă€r en fantastisk egenskap sĂ„klart. Men, tyvĂ€rr blir det ofta pĂ„ bekostnad av ens egna mĂ„ende pĂ„ ett eller annat sĂ€tt. Och jag ser sĂ„dant…eftersom jag Ă€r lite likadan. Och som talesĂ€ttet sĂ€ger – You can never play a player. SĂ„ jag fick mig en fin stund ensam med My dĂ„ jag försökte ge HENNE lite energi, rĂ„d och stöd som vĂ€n. Och frĂ„n en kvinna till en annan, det skiljer ju faktiskt 18 Ă„r mellan mig och My, sĂ„ ibland kan jag inte lĂ„ta bli att kĂ€nna lite mammakĂ€nslor för henne. Speciellt nĂ€r jag ser, hör och förstĂ„r hur hĂ„rt hon jobbar. Vet du inte sĂ„ mycket om My och vill lĂ€ra kĂ€nna henne bĂ€ttre? SĂ„ hittar du hennes blogg hĂ€r
https://mymartens.com/
Jag vill att du ska veta My, att jag Ă€r sĂ„ stolt över dig min vĂ€n â€ïž Och just nu avundas jag din energi hahaha. Men jag NJUTER av livet pĂ„ ett annat vis just nu, du vet đ Men jag vill verkligen att du ska veta att du har mitt stöd i allt, nĂ€r, var och pĂ„ alla sĂ€tt och visđ„° Glöm aldrig det.
Ălskade fina vĂ€n, som jag tycker om dig â€ïž Tack för alla skratt och allt du delar med dig av.
Roberto och Antonio hamnade i PARADISET och hade sjukt kul och var fantastiskt duktiga âïž Roberto bjuder ju dessutom alltid mycket pĂ„ sig sjĂ€lv. SĂ„ jag och My skrattade gott Ă„t honom flera ggr, Antonio Ă€r en riktig envis tĂ€vlingsmĂ€nniska som blir liiiite surare nĂ€r det inte gĂ„r hela vĂ€gen đ Men han Ă€r otroligt stark och Ă€nnu envisare, och bara det rĂ€cker mĂ„nga gĂ„nger tillrĂ€ckligt lĂ„ngt đđȘđœ
Vanessa hade ocksĂ„ vĂ€ldigt kul och uppskattade ocksĂ„ besöket pĂ„ Mikes Gym Marbella, hon testade lite olika saker men körde inte lika hĂ„rt som killarna fulla med testosteron đđđ
Starkast under dagen var Ă€ndĂ„ Jesper Muñoz – herregud vilken kille âïžđđœđȘđœ Inte bara som PT och trĂ€ningsprofil. Det Ă€r Jesper som fotograferar och filmar allt Myâs material till bloggen, Instagram och nya trĂ€ningsstudion. Han finns ocksĂ„ pĂ„ Instagram.
Bild lĂ„nad frĂ„n Jesper och MyđđŒ  Jesper ska snart tĂ€vla, och vi önskar honom sĂ„ klart stort lycka till đ€
Roberto körde lite lekar och underhöll oss som alltid  med sina pĂ„hitt đ
Det var en fantastisk dag tillsammans med My och Jesper och att fÄ uppleva detta fantastiska stÀllet.
Ett riktigt KICK ASS HARDCORE trĂ€ningsstĂ€lle som man verkligen bör besöka OM man gillar utmaningar. Vackert belĂ€get i dom Spanska bergen med alla bekvĂ€mligheter man kan behöva pĂ„ ett riktigt TrĂ€nings Camp – LYXIGT fast utan lyx om ni förstĂ„r? đ Alla Ă€r olika och det som Ă€r lyx för dig, Ă€r kanske inte lyx för mig och tvĂ€rtom. Men vilken tur att vi alla Ă€r olika, för vad trist det skulle vara om alla alltid tyckte lika i livet.
Antonio blev lite rĂ€dd för Pepper och fick oss att skratta ordentligt. Eftersom grisen Pepper var otroligt snĂ€ll đ
My och Vanessa uppe pÄ toppen av Mikes Gym, dÀr vi alla njöt av den vackra utsikten.
Vi förklarade lite om syrsorna som Ă€r sjukt svĂ„ra att se och upptĂ€cka. Men HĂRS det gör dom definitivt, och dom hörs som mest, nĂ€r det Ă€r som varmast. Och igĂ„r var det riktigt varmt đ âïžđ
Hoppas ni gillade dagens bildbomb? Tro mig, jag har Ă€nnu fler bilder đ men nu sĂ€tter jag punkt för denna gĂ„ngen. Nu blir det dopp i poolen och en skön vila i den underbara kvĂ€llssolen âïž
Stor kram Anna
Kommentera (4)
